Jag funderar mycket på hur det fortsatta hemarbetet kommer påverka mig och mitt mående. Hösten är här och det blir bara mörkare och mörkare. Förrådet av socialt kapital som fanns i våras har inte fyllts på utan bara blivit mindre och mindre. Vi behöver fortsätta distansera oss socialt enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer men har större behov än någonsin av social interaktion. Hur får vi till den sociala balansen? Jag har döpt detta inlägg till “One size fits nobody” just för att min spaning är att det är så himla individuellt vilka behov vi har under denna pandemi. För mig känns det jätteviktigt att fokusera på våra medarbetares mående just nu, både förebyggande och agera på det som redan händer. Detta är en ny situation för oss alla och det är inte alltid lätt att veta vad vi behöver.
Jag har lärt mig massor om mig själv och vad jag behöver. Min stora lärdom är att jag inte alltid vet vad jag behöver förrän jag har upplevt det. Därför har det varit bra för mig att dela erfarenheter med andra för att få tips och testa vad som fungerar för mig.
Jag har deltagit på HR-forum där vi pratat om arbetsplatsens nya utmaning med ensamhet, pratat med vänner inom HR hur de gör, frågat våra konsulter hur de gör hos sina kunder. Samlat på mig exempel på hur andra gör för att inspireras.
Tre insikter jag har fått som kan skapa en balans:
1. Vara lyhörd för varje individs behov
2. Dela med sig av goda exempel för inspiration av vad vi behöver
3. Det händer i dialogen, dela erfarenheter och prata om våra utmaningar.
Hur gör ni för att motverka känslan av isolering och öka teamkänslan när vi sitter hemma? Kommentera gärna eller maila mig era tips
2 replies on “One size fits nobody”
Jag arbetar mycket förebyggande. Arbetar med konkreta mål i framtiden. Dels har jag tagit fram delmål och långsiktiga mål.
Jobbar målmedvetet med min självbild och självkännedom.
Försöker hitta harmoni i vardagen.
Kul att du delar Fredrik! Tack för påminnelsen om delmål och långsiktiga mål. Jag behöver definitivt jobba mer med mina delmål.